Sevärdheter i Lappland – 7 naturupplevelser i landskapet du inte visste att du ville besöka

Lappland förknippas ofta med Kebnekaise, Abisko, Sarek och långa klassiska leder. De platserna har sin givna plats, men den här artikeln handlar om något annat: naturupplevelser där själva avståndet, tystnaden och bristen på färdiga faciliteter är en del av upplevelsen.

Lapplands högsta punkt är Kebnekaises Nordtopp, 2 096,8 meter över havet. Den fungerar som en geografisk referens i landskapet, men är inte ett av målen här. I stället rör vi oss mellan urskog, myr, sandplatåer, älvkanjoner och fjällnära skogar.

Det är viktigt att skilja på landskapet Lappland och Norrbottens samt Västerbottens län. Lappland är ett historiskt landskap som sträcker sig över delar av båda länen. Många av platserna nedan ligger i Norrbottens län, men det är landskapet – inte länsgränsen – som är utgångspunkten för serien.

Flera av målen är inte vanliga ledmål. De kräver mer än bra skor. Du behöver kunna navigera, planera för väderomslag och bära med dig det du behöver.

1. Jielkká-Rijmagåbbå – urskog och flygplansvraket Easy Elsie

Jielkká-Rijmagåbbå, även skrivet Jelka-Rimakåbbå, ligger väster om Porjus i Jokkmokks kommun. Det är ett stort, nästan väglöst urskogsområde med höga natur- och landskapsvärden. Reservatet ligger på vattendelaren mellan Stora och Lilla Luleälven och ansluter i väster till Ultevis fjällurskog.

Den mest konkreta utflykten går till Easy Elsie, ett brittiskt bombflygplan som nödlandade på myren Gejnutjiegge 1944. Till vraket leder en spångad stig från väg 819, norr om Porjus. Det är en tydlig utflykt i ett område där den övriga terrängen snabbt blir betydligt mer krävande.

Easy Elsie är inte bara ett historiskt objekt. Vägen dit visar också skillnaden mellan ett ordnat besöksmål och ett väglöst reservat. När spången tar slut finns ingen självklar fortsättning. Vill du gå vidare behöver du kunna läsa terrängen och ha en plan för återfärden.

Kontrollera aktuell information hos Länsstyrelsen Norrbotten. Följ spången, lämna vraket orört och ta hänsyn till renskötseln.

2. Pärlälvens fjällurskog – älv, gammelskog och äldre kulturspår

Pärlälvens fjällurskog ligger ungefär 43 kilometer väster om Jokkmokk och omfattar cirka 1 158 kvadratkilometer. Det är ett av Sveriges större väglösa urskogsområden, med barrskog, fjällbjörkskog, myrmarker, lågfjäll, sjöar och vattendrag.

Pärlälven är områdets naturliga ryggrad. Älven rinner genom skogslandskapet och bär på en lång historia av fiske, jakt, renskötsel och nybyggarliv. Längs älvdalen finns äldre kulturspår och miljöer som berättar om samisk användning av landskapet och om nybyggare som levde här fram till 1900-talet.

Här kan du planera en längre tur med tält, fiske eller paddling som delar av upplägget. Det är däremot inte ett område där du bör räkna med att varje tänkt sträcka går att vandra i önskad takt. Myr, tät skog, vatten och blockmark påverkar framkomligheten.

Det finns enklare kojor och mer iordningställda stugor i området, men kontrollera alltid aktuell status innan avfärd. Fiske kräver fiskekort, och delar av området kan periodvis påverkas av militär verksamhet.

Läs Länsstyrelsens information om Pärlälvens fjällurskog innan du planerar färdväg och övernattning.

3. Lina fjällurskog – gammelskog norr om Gällivare

Norr om Gällivare ligger Lina fjällurskog, ett stort sammanhängande skogs- och våtmarkslandskap med gammelskog, sjöar, myrmarker och lågfjäll. Området anges omfatta omkring 981 kvadratkilometer och är även utpekat som Natura 2000-område.

Lina fjällurskog är intressant för den som vill uppleva övergången mellan skogsland och fjäll utan att söka sig till ett etablerat turistmål. Här är naturvärdet inte koncentrerat till en enskild utsiktspunkt. Det ligger i helheten: gamla träd, öppna myrar, små vatten och långa avstånd mellan vägar och bebyggelse.

Det här är ett område för den som accepterar låg servicegrad. Planera inte utifrån att det ska finnas en markerad led, en torr rastplats eller en säker mobilförbindelse vid nästa höjd. Karta och kompass bör vara grundutrustning, även om du använder GPS.

Under sommaren kan mygg och vadar över blöta partier styra tempot. Under hösten blir dagarna kortare och nätterna snabbt kalla. En tur i Lina fjällurskog blir därför bäst när du väljer en ambitionsnivå som passar gruppens erfarenhet och utrustning.

4. Torneträsk-Soppero fjällurskog – palsar, myrar och arktiskt fågelliv

Torneträsk-Soppero fjällurskog är Sveriges näst största naturreservat och sträcker sig ungefär tolv mil från väster till öster. Trots storleken är området glest besökt. Det beror på att reservatet till stor del saknar anlagda leder och turiststugor.

Landskapet rymmer gamla tall- och granskogar, fjällbjörkskog, lågfjäll och vidsträckta myrar. På flera håll finns palsar – torvkullar med ständig tjäle – och aapamyrar med långa myrsträngar genom blöta starrmarker. För fågelintresserade är området särskilt intressant. Myrspov, småspov, dubbelbeckasin och dvärgbeckasin hör till arterna som kan sökas här.

Här finns också fornlämningar i form av fångstgropar, offerplatser, kåtaplatser och husgrunder. De ska betraktas som en del av landskapet, inte som utflyktsmål att gå nära eller förändra.

E45 passerar genom den östra delen, men stora delar av reservatet är väglösa. Hela området är dessutom åretruntmarker för renskötseln. Läs Länsstyrelsens reservatsinformation och planera färden med respekt för både våtmarkerna och renskötselanläggningarna.

5. Särkitievat – sandplatåer och en mycket gammal tall

Nordväst om Muodoslompolo väntar Särkitievat, ett annorlunda landskap med sandplatåer och brandpräglad tallskog. Här blir kontrasten mot Lapplands fjäll och myrar tydlig. Den sandiga marken ger tallarna andra växtförutsättningar än de fuktigare skogarna runt omkring.

En särskild sevärdhet är en tall som uppges vara 531 år gammal. Oavsett om du söker trädet eller bara vandrar genom området är poängen att titta närmare på skogen. Brandljud, grov bark, död ved och långsam tillväxt berättar mer än en snabb passage genom landskapet.

Särkitievat passar för en naturintresserad dagstur eller som del av en längre tur i Tornedalen. Räkna inte med ett utbyggt ledsystem. Använd aktuell karta, kontrollera vägen fram till området och undvik att köra utanför tillåtna vägar.

Gamla träd är känsliga även när de ser tåliga ut. Klättra inte på dem, bryt inga grenar och lämna död ved där den ligger. Det är så platsen behåller sitt värde även efter ditt besök.

6. Njietjagårsså – kanjoner ovanför Stora Luleälv

Njietjagårsså ligger på norra sidan av Stora Luleälven i Jokkmokks kommun. Reservatet skyddar gammal naturskog och två tydliga kanjonliknande dalar: Njietjagårsså och Lijggegårsså.

Landskapet ger utsikt mot älven, men det är också där riskerna finns. Sluttningarna kan vara branta, steniga och svårframkomliga. En karta kan visa en kort sträcka, men säger inte alltid hur lång tid det tar att ta sig genom blockmark, tät skog eller branta passager.

Det här är inte rätt plats för att improvisera en genväg mot en utsiktspunkt. Håll avstånd från branter och älvsluttningar. Vänd om när underlaget blir osäkert. Om du går ensam bör någon hemma veta din färdväg och när du planerar att vara tillbaka.

Njietjagårsså visar tydligt varför utrustning är en säkerhetsfråga. Stabilt skodon, regn- och förstärkningsplagg, första hjälpen och ett fungerande navigationssystem väger mindre än konsekvenserna av en skada långt från väg.

7. Laxforsberget – gammeltallar och utsikt över Kalix älvdal

Laxforsberget ligger cirka 30 kilometer nordväst om Överkalix. Reservatet är mindre än flera av de andra målen i artikeln, men upplevelsen är koncentrerad: urskogslik tallskog, lövträd, häll- och blockmarker samt utsikt över Kalix älvdal.

En vandringsled börjar i Jokkfall och slingrar sig upp mot toppen. Stigen är smal och delvis brant och stenig. På berget finns en äldre raststuga, men kontrollera skick och tillgänglighet innan du räknar med att använda den.

Skogen har gamla tallar och gott om död ved efter tidigare bränder. Här kan du också se arter som lunglav och rosenticka. Den sällsynta finnrosen finns i området och är fridlyst. Den ska inte plockas eller skadas.

Läs aktuell information om Laxforsberget hos Länsstyrelsen. En regnig dag kan stigen bli betydligt mer krävande än höjdskillnaden först antyder.

Så planerar du en tur i Lapplands mer undanskymda natur

Börja med de stora besluten. Ska du gå över dagen eller tälta? Hur långt är det till närmaste väg? Finns det markerad led, eller ska du själv hitta fram? Vilken temperatur och nederbörd kan du möta?

För en flerdagarstur är tält, ryggsäck och sovsystem de viktigaste delarna. Ett för tunt liggunderlag kan ge markkyla och dålig återhämtning. En lätt sovsäck är inte ett bra val om temperaturmarginalen försvinner när vädret slår om. Läs gärna vår guide om fågeldun i sovsäckar när du jämför CUIN, fyllnadsvikt och olika duntyper.

Hos HikingStore hittar du tält, ryggsäckar och liggunderlag för olika typer av turer. Välj efter användningsområde, inte efter lägsta vikt på pappret.

Ta alltid med fysisk karta och kompass. GPS är ett bra stöd, men batteriet tar slut och elektronik kan skadas. Ha vattentätt packade förstärkningsplagg, extra mat och möjlighet att hålla dig varm om du blir försenad.

Mygg och knott kan vara besvärliga från försommaren och framåt. Långa tunna plagg, huvudnät och myggmedel gör större skillnad än många små prylar. Hösten ger ofta lugnare insektsförhållanden, men kräver mer värme och bättre planering av dagsljuset.

Slutligen: läs reservatsföreskrifterna före avresa. Tältning, eldning, hundar, fiske och terrängkörning kan regleras olika. Allemansrätten gäller, men den bygger på att du inte stör eller förstör. I Lappland innebär det också att visa hänsyn till renskötsel, renstängsel, renvaktarstugor och känsliga kulturspår.

De bästa naturupplevelserna är inte alltid de mest lättillgängliga. Men väglöst land belönar bara den som planerar för verkligheten: trötthet, kyla, blöta myrar och väder som förändras snabbare än prognosen. Balansen ligger i att bära tillräckliga marginaler utan att göra packningen onödigt tung.